Kompetensgap: Därför bör organisationer bygga en kultur av kompetensutveckling och lärande

Arbetslivet genomgår en djupgående förändring, driven av snabba tekniska framsteg, förändrad demografi, generationsskiften i arbetskraften, marknader i förändring och ihållande geopolitiska spänningar. Covid-19-pandemin dominerar inte längre nyhetsrubrikerna, men dess bestående effekter på arbetsplatser, kompetenser och ekonomier går inte att förneka. Dagens organisationer hanterar inte bara kvardröjande ekonomisk osäkerhet som är en direkt följd av pandemin, utan också ett alltmer dynamiskt och oförutsägbart globalt landskap.

I dag är kompetensgap på arbetsmarknaden fortfarande det enskilt största hindret för affärsomställning. Enligt World Economic Forums Future of Jobs Survey 2025 anger 63 % av arbetsgivarna kompetensgap som det främsta hindret för omställning mellan 2025 och 2030. Utmaningen sträcker sig över nästan alla branscher och geografier och hamnar högst upp i 52 av 55 ekonomier och 19 av 22 sektorer.

I ett sådant läge är ständig anpassning inte bara en fördel, utan en nödvändighet. För organisationer innebär det att prioritera kompetensutveckling och lärande är ett av de mest effektiva sätten att ligga steget före.

Det finns två stora förändringar när det gäller kompetenser. För det första är de kompetenser som väntas bli mest efterfrågade sådana som automatisering inte kan ersätta, till exempel mjuka färdigheter: kritiskt tänkande, komplex problemlösning, motståndskraft, flexibilitet, kreativitet, originalitet, emotionell intelligens och social kompetens. För det andra räcker det inte längre, och är inte ens möjligt, att lära sig några få färdigheter och sedan leva på dem resten av yrkeslivet. Alla i den globala arbetskraften behöver ständigt kompetensutveckla sig för att förbli relevanta på dagens arbetsplatser.

Vägen framåt

Vad får det här scenariot för konsekvenser för individer och organisationer?

För individer kan vi använda en liknelse med mjukvara. Precis som mjukvara ständigt uppgraderas, med en patch här och en ny version där, behöver även individer regelbundet uppgradera sina befintliga kompetenser för att förbli relevanta.

På samma sätt gör organisationer klokt i att uppmuntra en kultur av kontinuerligt lärande. Det finns två mycket goda skäl till det. För det första hjälper det dem att bygga en flexibel arbetsstyrka som är redo att ställa om och möta nya utmaningar, vilket gör att de kan lyckas. För det andra har det alltid varit dyrare att rekrytera nytt. Enligt forskning kan det kosta dubbelt så mycket att anställa nya medarbetare som att kompetensutveckla eller omskola befintliga, och man kan med säkerhet säga att det inte kommer att förändras efter covid. Eftersom kompetensgap är ett högst verkligt hot under åtminstone de kommande fem åren kommer organisationer som satsar på kompetensutveckling och lärande att ligga steget före.

Flera organisationer har redan antagit utmaningen. Femtioåtta procent av de svarande i en undersökning från McKinsey som publicerades 2021 uppger att det har blivit högre prioritet att täppa till kompetensgap i företagets arbetsstyrka sedan pandemin började, medan 69 % av de svarande uppger att deras organisationer arbetar mer med kompetensuppbyggnad nu än före covid-19-krisen.

Vad kan du göra?

Här är tre enkla steg som organisationer kan ta för att bygga en framtidssäkrad arbetsstyrka:

1. Fastställ en utgångspunkt: Dokumentera vilka kompetenser ni har i dag genom att genomföra en kompetenskartläggning. Kom ihåg att det är kompetenser, inte roller, som ska kartläggas.‍
2. Bedöm framtida kompetensbehov: Utgå från er långsiktiga strategi, tekniska innovationer och utvecklingen i branschen och bedöm vilka kompetenser ni kommer att behöva för att förbli konkurrenskraftiga och relevanta under de kommande 10 åren.‍
3. Gör kompetensutveckling och lärande till en kontinuerlig process: Inför program för kompetensutveckling för att täppa till kompetensgap och se till att programmen för kompetensutveckling och lärande är en naturlig del av organisationens vardag, i stället för en engångsgrej som de anställda tvingas anmäla sig till en gång om året.