Vad är CSRD? En guide till krav, tillämpningsområde och efterlevnad

Vad är CSRD?

Corporate Sustainability Reporting Directive  eller CSRD är en europeisk lagstiftning som kräver att företag i EU, och företag utanför EU med betydande verksamhet i EU, rapporterar både om hur verksamheten påverkar människor och miljö och om hur hållbarhetsrelaterade faktorer påverkar företagets verksamhet och resultat.

CSRD ersätter och bygger vidare på direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD). Betydligt fler företag omfattas nu av rapporteringskravet, och upplysningarna måste vara mer detaljerade och standardiserade. 

Direktivet introducerar begreppet dubbel väsentlighet, som är själva kärnan i regelverket. Företagen ska rapportera både hur hållbarhetsfrågor påverkar deras finansiella resultat (finansiell väsentlighet) och hur deras verksamhet påverkar miljön och samhället (påverkansväsentlighet).

CSRD skärper dessutom kraven på granskning, ålägger företagen att följa de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS) och gör hållbarhetsrapporteringen till en del av förvaltningsberättelsen i årsredovisningen.

Enligt CSRD ska alla upplysningar granskas av en oberoende tredje part, först med krav på ”begränsad säkerhet” och därefter med krav på ”rimlig säkerhet”.

Varför infördes CSRD?

CSRD infördes för att göra hållbarhetsdata i hela EU mer transparenta, jämförbara och tillförlitliga. Det är avgörande för att intressenter (till exempel investerare, analytiker, beslutsfattare och konsumenter) ska kunna fatta välgrundade beslut och ställa företag till svars för hur de arbetar med miljö, sociala frågor och bolagsstyrning (ESG). Genom enhetlig hållbarhetsrapportering av hög kvalitet ska CSRD få företagens agerande att ligga i linje med EU:s ambitiösa klimat-, miljö- och sociala mål och på så sätt stödja omställningen till en mer hållbar ekonomi.

CSRD tillkom sedan en utvärdering som Europaparlamentets utredningstjänst gjorde 2021 hade visat på flera brister i NFRD, som CSRD har ersatt. Bland annat saknades konsekventa och jämförbara data, vilket gjorde det svårt för intressenter att bedöma hållbarhetsprestanda korrekt.

CSRD tar itu med detta genom att förbättra upplysningsprocessen, så att ESG-data blir mer tillförlitliga och lättare att förstå. CSRD gör också viktig hållbarhetsinformation mer tillgänglig genom att rapporteringskraven utvidgas till fler företag, bland annat börsnoterade små och medelstora företag.

Vilka måste följa CSRD?

Lagstiftningen gäller omkring 50 000 företag både inom och utanför EU, som börjar rapportera stegvis mellan 2025 och 2029.

I korthet handlar det om:

1. Företag som redan omfattas av NFRD. (Rapporterar 2025 om data för 2024.)‍
2. Stora noterade och onoterade företag som inte omfattades av NFRD men som uppfyller två av följande tre villkor:
   • Nettoomsättning över 50 miljoner euro
   • Balansomslutning över 25 miljoner euro
   • Fler än 250 anställda i genomsnitt under räkenskapsåret.
     (Rapporterar 2026 om data för 2025.)‍
3. Små och medelstora företag som är noterade på reglerade marknader i EU, med undantag för mikroföretag, med förenklade rapporteringskrav under en övergångsperiod  (Rapporterar 2027 om data för 2026.)‍
4. Stora företag utanför EU med en omsättning i EU på över 150 miljoner euro via ett dotterbolag eller en filial inom Europeiska unionen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i följd. (Rapporterar 2029 om data för 2028.)

Mer information finns här och här. 

Så ska företag rapportera enligt CSRD

Enligt CSRD ska företag rapportera om en lång rad hållbarhetsfrågor enligt de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS). ESRS anger vilka nyckeltal och metoder företagen ska använda för att redovisa sin påverkan och sina risker inom miljö, sociala frågor och bolagsstyrning (ESG), så att hållbarhetsupplysningarna blir enhetliga och jämförbara mellan branscher. Utifrån principen om dubbel väsentlighet ska företagen rapportera både om hur hållbarhetsfrågor påverkar dem och om hur deras verksamhet påverkar samhället och miljön.

Alla företag som omfattas av CSRD måste följa de allmänna standarderna, men huruvida vissa specifika upplysningar gäller kan bero på företagets väsentlighetsbedömning. Det gör att rapporteringen håller sig relevant och fokuserad på de ESG-frågor som har störst betydelse för företagets verksamhet och intressenter. Syftet med att göra standarderna obligatoriska är att hållbarhetsrapporterna ska bli enhetliga och jämförbara, vilket ökar transparensen och ansvarstagandet hos de företag som omfattas av CSRD.

Om ESRS-upplysningar

ESRS-standarder

Det finns 12 branschoberoende ESRS-standarder: 2 är övergripande standarder och 10 är tematiska standarder för miljö, sociala frågor och bolagsstyrning, eller ESG. Tillsammans utgör de grunden för en gedigen hållbarhetsrapportering och gör det möjligt för intressenter att bedöma ett företags ESG-prestanda och hur väl företaget ligger i linje med EU:s hållbarhetsmål.

ESRS S1, som handlar om ”Egen arbetskraft”, är en central del av de sociala standarderna och tar upp frågor som mångfald bland medarbetarna, skäliga löner och arbetsvillkor.  

Rapporter som är läsbara för både människor och maskiner

Värt att notera är att CSRD kräver att företagen upprättar sina rapporter i XHTML-format, så att de blir tillgängliga och går att läsa för människor. I XHTML-rapporterna ska viktiga datapunkter taggas med XBRL (eXtensible Business Reporting Language). På så sätt bäddas maskinläsbara XBRL-taggar in i XHTML-strukturen. Data kan då extraheras och analyseras automatiskt, samtidigt som rapporten förblir läsbar för intressenterna.

Granskningsbara

Upplysningarna måste också vara granskningsbara. Det innebär att både de rapporterade uppgifterna och processerna för att ta fram och hantera dem måste uppfylla verifierbara standarder. Metoder, system för datainsamling och interna kontroller måste vara transparenta och tillräckligt robusta för att klara en granskning av externa revisorer, ungefär som vid revision av de finansiella rapporterna.

Utmaningar: datainsamling

När organisationer ska hantera CSRD kan det vara komplicerat att samla in de data som krävs för att uppfylla de specifika upplysningskraven.

En färsk undersökning från PwC visar att det största hindret för att införa CSRD är tillgången till data och datakvaliteten: 59 % av företagen pekar ut detta som en stor utmaning. Andra hinder för att lyckas med efterlevnaden är begränsade personalresurser och behovet av investeringar i teknik. Resultaten visar hur viktigt det är med tillförlitliga verktyg för att uppfylla rapporteringskraven effektivt, inte minst eftersom direktivet kräver detaljerade och korrekta hållbarhetsdata.

Förbereder ni er för CSRD?

MuchSkills hjälper er att kartlägga och visualisera arbetsstyrkans nyckelkompetenser och förenklar er process för hållbarhets- och efterlevnadsrapportering.

Läs mer

‍

Så kan MuchSkills hjälpa till

Här kan  MuchSkills hjälpa organisationer att hantera CSRD i stort och särskilt ESRS S1: upplysningar om ”Egen arbetskraft”.

MuchSkills är en plattform för kompetenshantering och en lösning för strategisk kompetensförsörjning som skapar framgång genom att matcha medarbetarnas kompetenser med det arbete som ska göras. Med den kan ni visualisera, följa upp och rapportera viktiga nyckeltal om arbetskraften, bland annat sammansättning, utbildning och utveckling samt medarbetarengagemang, allt i en och samma plattform för kompetensuppföljning för regelefterlevnad.

När det gäller den ESRS-rapportering som CSRD kräver kan MuchSkills sammantaget hjälpa till med:

• Datainsamling och visualisering: Vår plattform kartlägger och visualiserar medarbetarnas färdigheter och kompetenser på alla orter, så att ni systematiskt kan rapportera om medarbetarnas kompetenser och kompetensutvecklingen över tid.
• Kompetensgapsanalys: Gör en kompetensgapsanalys för att hitta områden för kompetensutveckling eller omskolning, och underlätta både medarbetarutveckling och kompetensförsörjning. Funktionen visar också om organisationen har de kompetenser som krävs för att uppfylla CSRD.
• Certifikat och behörigheter: Håll koll på medarbetarnas certifikat, skicka automatiska påminnelser om förnyelse och säkerställ att ni följer bransch- och myndighetskrav.

MuchSkills och upplysningar enligt ESRS S1 (Egen arbetskraft).

MuchSkills kan hjälpa organisationer att effektivisera och förenkla efterlevnadsarbetet med relevanta data och insikter om arbetsstyrkan, särskilt för de upplysningar i ESRS S1 som listas nedan:

S1-6: Beskrivning av viktiga kännetecken för de anställda i företagets egen arbetskraft

S1-7: Beskrivning av viktiga kännetecken för icke-anställda i företagets egen arbetskraft

S1-13: Information om i vilken utsträckning företagets anställda erbjuds utbildning och kompetensutveckling

Upptäck fler sätt som MuchSkills kan förändra er organisation på. Klicka på länkarna nedan och utforska!

• Kartläggning av färdigheter och kompetenser
• Analys av kompetensgap och talangrisker
• Medarbetarutveckling och planering av utvecklingssteg
• Kompetensmatris
• Talanginsikter och personalrapporter
• Organisationsschema
• Certifikat och behörigheter
• Team Builder
• Talangmarknadsplats och intern rörlighet
• Resursplanering för team och rapportering av beläggning

Vill ni veta mer?

Kontakta oss

‍

Slutsats: CSRD är en möjlighet

Framsynta ledare inser att CSRD är mer än ett krav att uppfylla. Det är en viktig möjlighet att göra hållbarhet till kärnan i affärsstrategin.

Organisationer som ser CSRD som ett förändringsinitiativ kan frigöra betydande möjligheter till värdeskapande. När hållbarhet blir en central del av den strategiska planeringen går insamlingen och rapporteringen av data från att vara ett regulatoriskt måste till ett kraftfullt beslutsverktyg. Det gör att ledare kan gå längre än ren regelefterlevnad och använda hållbarhetsinsikter för att driva tillväxt, främja innovation och bygga en motståndskraftig och framtidssäker verksamhet.

Kraven medför dock utmaningar, särskilt när det gäller data. Behovet av detaljerade data från hela organisationen, varav mycket kanske aldrig har samlats in tidigare, är ett stort hinder. Befintliga data är ofta utspridda i olika system, och därför är det avgörande att tidigt bygga en stabil datagrund. Då är ni redo för efterlevnad och slipper stressa i sista minuten när rapporteringen ska vara klar.

Lika viktigt är att organisationen inte tappar helheten ur sikte. Rapporteringen ska stödja, inte överskugga, det bredare hållbarhetsarbetet. Genom att investera i rätt resurser, från säkra datasystem till externa experter, kan organisationen hantera utmaningarna effektivt. För långsiktig framgång blir det också avgörande att möta den växande kompetensbristen genom att ge medarbetarna de färdigheter och kunskaper som behövs.

Genom att fokusera på konkreta steg, som att få med sig hela verksamheten, sätta mätbara mål och börja förbereda sig direkt, kan organisationer göra CSRD-efterlevnaden till en strategisk fördel. Med en stabil datagrund och rätt resurser kan CSRD bli en möjlighet att åstadkomma verklig förändring, som inte bara säkerställer efterlevnad utan också ger verksamheten långsiktig motståndskraft och framgång.

Här är några av de bästa tipsen för att säkerställa att ni lyckas med CSRD-efterlevnaden:

1. Skapa förankring: Engagera hela organisationen, från ledningen och nedåt.
2. Sätt mätbara mål: Använd väsentlighetsbedömningar för att formulera tydliga mål för er påverkan inom miljö, sociala frågor och bolagsstyrning.
3. Agera nu: Börja bygga granskningsbara processer och samla in data utan dröjsmål.
4. Stärk er datagrund: Identifiera källor och fördela ansvaret för en korrekt och tillförlitlig datainsamling.
5. Investera i resurser: Ta in experter och lägg resurserna där de behövs mest.
6. Fokusera på helheten: Använd CSRD som grund för långsiktig hållbarhet och framgång i verksamheten.

Med dessa proaktiva steg uppfyller ni inte bara kraven, utan rustar också verksamheten för att lyckas i en hållbar framtid.