Innovationer, uppfinningar och beteendeförändringar från covid-19 som troligen har kommit för att stanna

Om några decennier kanske våra barnbarn ber oss berätta hur pandemin 2020 påverkade oss och hur den förändrade våra liv.

Då kommer vi utan tvekan att minnas den djupa sorgen när vi hörde att tusentals människor runt om i världen hade dött utan sina nära och kära vid sin sida, oron för att vi själva skulle bli smittade härnäst, ensamheten när vi satt instängda hemma och väntade på att det skulle bli säkert att gå ut igen, bestörtningen över de allt fler förlorade jobben, reseförbuden, kampen för migrantarbetare och turister att ta sig hem, och det upprörande kaotiska och okänsliga agerandet hos flera världsledare.

Men det är inte bara det vi kommer att berätta för våra barnbarn om. Vi kommer också att berätta hur många vanliga människor, bland dem vårdpersonal, entreprenörer, aktivister, konstnärer, forskare, programmerare och utvecklare, elever och lärare, musiker, pensionärer, flygpersonal och ägare till små och stora företag, på sina egna små sätt samarbetade för att lätta bördan för dem som drabbades av covid-19 och för att hitta långsiktiga lösningar på de problem som pandemin ställde oss inför.

Vi kanske berättar att sådant de tar för givet år 2050, som fothandtaget de använder för att öppna dörrar på offentliga toaletter, började användas i stor skala först under den stora pandemin; att det tidigare var normalt i de flesta västländer att skaka hand varje gång man träffades och tog farväl; att farmor köpte den antika nyckelringen med krok som hon fortfarande använder för att öppna lådor och vissa dörrhandtag redan 2020.

Framtidsbilden för 2050 är förstås hypotetisk, men faktum är att globala chocker brukar leda till uppfinningar, innovationer och nya beteenden, som ofta blir en självklar del av världen efteråt. Så skedde efter spanska sjukan 1918 och efter andra världskriget, och det finns ingen anledning att tro att världen efter covid kommer att bli annorlunda.

Covid har mycket riktigt satt fart på innovation och uppfinningar i rasande takt över hela världen.

”Det råder ingen tvekan om att uppfinnare kommer att komma på hundratals, om inte tusentals, nya idéer”, sa Kane Kramer, uppfinnare och medgrundare av British Inventors Society, enligt Reuters. ”Alla har lagt ifrån sig verktygen och tar bara upp dem igen för att bekämpa viruset. Det är ett globalt krig.”

I det här blogginlägget tittar vi på uppfinningar, innovationer och nya beteenden inspirerade av covid, inom sex stora områden, som sannolikt kommer att finnas kvar i en värld efter coronaviruset.

1. FOLKHÄLSA OCH HYGIEN

Redan innan pandemin slog till fanns det sensorteknik för platser med mycket trafik, tänk automatiska dörrar vid entréer och sensorstyrd utrustning på offentliga toaletter.

När det stod klart att vi måste sluta röra vid ansiktet och vid ytor i offentliga miljöer för att hindra spridningen av coronaviruset tog innovatörer snabbt fram smarta verktyg som hjälper människor att röra sig säkert i offentliga miljöer. En del av innovationerna är riktigt enkla, som nyckelringen med krok som vi nämnde tidigare eller ett spakfäste till kylskåpshandtag i livsmedelsbutiker som just nu testas i Finland, men andra är mer avancerade.

I många fall har de avancerade lösningarna funnits ett tag men aldrig riktigt slagit igenom. Ta GermFalcon, en robot som avger UV-ljus och är framtagen för att snabbt desinficera flygplan; UV-ljus, särskilt UV-C, dödar snabbt bakterier och virus genom att skada deras DNA. GermFalcon har funnits på marknaden sedan 2014 men har fått ökad efterfrågan först under den pågående pandemin.

I Japan påskyndar covid-19-pandemin enligt rapporter en redan befintlig trend mot beröringsfri sensorteknik. Resten av världen kommer garanterat snart att hänga med.

2. TELEMEDICIN

Precis som distansarbete aldrig riktigt tog fart före covid, främst för att organisationer inte var övertygade om att medarbetarna kunde vara produktiva utan tillsyn, hade telemedicin, alltså diagnos och behandling av patienter på distans med hjälp av telekommunikationsteknik, inte lockat särskilt många användare. Detta trots att telemedicin ses som ett effektivt sätt att få kontakt med vårdpersonal hemifrån.

En undersökning från 2017 bland 403 kunder i USA visade att 82 % av dem inte använde digitala vårdtjänster, av olika skäl.

Men den pågående pandemin har gjort att de första tecknen på förändring syns även här. Precis som många organisationer inte haft något annat val än att låta medarbetarna jobba hemifrån, och på vägen upptäckt att det egentligen inte skadar produktiviteten, så tar även telemedicinen fart när regeringar försöker stoppa spridningen av covid-19 genom att uppmana människor att kontakta läkare digitalt.

Under de kommande åren kommer antalet som använder telemedicin sannolikt att öka. Men för att det verkligen ska bli en del av vår vardag måste regeringar undanröja de regulatoriska hinder som begränsar en bred användning av telemedicin, menar experter.

3. ARBETSPLATSEN

Det är svårt att gå in på sociala medier nu för tiden utan att se minst en skärmdump från ett Zoom-möte. Samtalen om tekniska verktyg för distansarbete handlar också mest om videokonferens- och samarbetsverktyg som Zoom, Skype, Microsoft Teams eller Google Meet.

De här verktygen fyller förvisso ett behov, vilket är anledningen till att antalet Zoom-användare steg till 300 miljoner i april 2020 från 10 miljoner före pandemin, men trenderna på arbetsplatsen efter covid kommer att handla om mer än bara videokonferensverktyg.

Innovationer som ger organisationer tillgång till en bred uppsättning kompetenser närhelst de behöver dem, liksom programvara för utbildning, rekrytering och prestationsstyrning på distans, omskolning och kompetenshantering, kommer att vara efterfrågade i en värld efter covid, menar experter.

I en fascinerande podd om framtidens arbetsliv efter covid berättade Chantal Free på Londonbaserade Capita People Solutions att det har blivit allt tydligare för organisationer att den gamla modellen, där arbetet bara utförs av de egna medarbetarna, inte håller i längden. De kommer helt enkelt aldrig att kunna anställa all den kompetens och förmåga som krävs i den digitala framtid som står för dörren.

En modell där organisationer blir något mer genomsläppliga än i dag, så att kompetenser kan komma in och gå ut när de behövs, är troligen framtidens sätt att bedriva verksamhet, sa Free, och tillade att den här modellen i många fall har fått extra fart under covid-19-pandemin.

”Jag tror att organisationer börjar tänka i termer av ett slags ekosystem som de kan ösa ur och få tillgång till kompetens precis när de behöver den”, sa Free. ”Varje gång ett kompetensbehov uppstår inom det ekosystemet måste de väga olika alternativ mot varandra, till exempel om de kan låna in kompetensen tillfälligt från där den finns. Och vi vet att många talangplattformar byggs upp just för det.”

En av dessa plattformar är MuchSkills, ett verktyg för att visualisera styrkor som passar alla. Bland annat kan MuchSkills hjälpa teamledare och organisationer att söka i en snyggt visualiserad kompetensdatabas med interna medarbetare, frilansare och konsulter för att hitta exakt de kompetenser de behöver.

Andra befintliga verktyg, som onlineverktyget för prestationsbedömning Appraisd och företaget för digitala kompetensbevis Credly, kommer sannolikt också att vara till nytta på arbetsplatsen efter covid.

Till trenderna på arbetsplatsen hör också distansutbildning kopplad till omskolning.

Åttioen procent av världens arbetskraft på 3,3 miljarder människor har fått sin arbetsplats helt eller delvis stängd på grund av covid-19, rapporterade BBC. Någon gång kommer barnen att gå tillbaka till skolan (hoppas vi), men eftersom effekterna av covid-19 beräknas leda till att 195 miljoner jobb försvinner globalt, och eftersom människor under överskådlig tid sannolikt kommer att föredra automatisering framför fysisk kontakt, kommer många människor och organisationer att vilja omskola eller kompetensutveckla sig själva och sina medarbetare.

Redan före utbrottet av covid-19 hade offentliga och privata organisationer betonat behovet av omskolning och kompetensutveckling av medarbetare på grund av riskerna med automatisering. Här är några av de siffror de lyfte fram. Den pågående pandemin kommer sannolikt att påskynda förändringarna.

• 14 % av dagens jobb kan försvinna på grund av automatisering under de kommande 15-20 åren, och ytterligare 32 % lär förändras i grunden när arbetsuppgifter automatiseras.
• 54 % av alla medarbetare kommer att behöva omskolning och kompetensutveckling senast 2022.
• En av tre anställda i EU har ett jobb som riskerar att automatiseras; en av 10 arbetstagare i EU kan bli av med jobbet på grund av föråldrad kompetens.

Kompetensutveckling och utbildning är oumbärliga för organisationer som vill överleva krisen, enligt Free.

De organisationer som klarade tidigare kriser, som SARS-utbrottet 2003, var enligt Free de som var mer selektiva: de hade klart för sig vilka kompetenser och förmågor de behövde och upprätthöll en viss nivå av kompetens och utbildning trots nedskärningar.

”[De] kom ut ur krisen betydligt starkare”, sa hon.

Free tillade att flera kunder hade pratat om att de ville göra om en del av sina fysiska kurser till e-learningmoduler. ”Tillgången till mycket gratis eller billig utbildning på nätet gör att organisationer med lite eftertanke kan hålla [sig] igång genom krisen, så att de när de kommer ut på andra sidan faktiskt har en motiverad och kompetent arbetsstyrka”, sa hon.

4. E-HANDEL OCH DRÖNARLEVERANSER

Restriktionerna som infördes i Kina i samband med SARS-utbrottet 2003 anses allmänt ha satt fart på en kraftig ökning av e-handeln i landet under de följande åren.

”Covid-19 har en liknande effekt, även i ekonomier där e-handel redan är vanligt”, skrev Economist.

Restriktionerna kring social distansering har lett till en ökning av e-handeln, en trend som sannolikt består, men den har också satt igång en dominoeffekt av andra trender.

Vissa handlare har tvingats ändra sina försäljningsstrategier. Den japanska kedjan Muji, som tidigare bara sålde sina produkter online i Japan via sin egen plattform, har nyligen öppnat en butik på Amazon för att nå fler kunder. Den försäljningskanalen lär knappast stängas i en värld efter covid.

Behovet av leveranser utan mänsklig kontakt har också lett till fler beställningar av drönarleveranser i vissa områden.

Googles moderbolag Alphabet har testat Project Wing, en tjänst för drönarleveranser, i USA, Australien och Finland. Även om bullret från drönarna till en början ledde till klagomål i Australien har tjänsten sett en ”betydande” ökning av efterfrågan på alla testorter under covid-19-pandemin, enligt rapporter.

En trend som sannolikt består? Absolut.

5. HÄLSA OCH VÄLMÅENDE

Alla tidigare globala chocker har lett till en ökning av depression, ångest och alkoholmissbruk.

”Covid-19-pandemin är ett hot mot vår befolkning, inte bara genom risken för människoliv och de ekonomiska svårigheter som följer, utan också genom den osynliga känslomässiga påfrestningen”, konstaterade en rapport från McKinsey som publicerades i april 2020.

Experter tror att teknik kan hjälpa människor att hantera påfrestningen.

Människor använder redan teknik för att komma runt de rörelsebegränsningar som coronakrisen fört med sig. En del har börjat livestreama yoga, tai chi och 30 minuters konditionspass, eftersom det helt enkelt inte är samma sak att titta på YouTube-klipp.

Organisationer undersöker också hur de kan värna medarbetarnas välmående.  

I USA har befintliga appar, chattbottar och digitala terapiplattformar för psykisk hälsa fått fler användare, samtidigt som en del har tagits fram specifikt som svar på pandemin. I mars 2020 lanserade till exempel aktivister och organisationer en plattform för att möta de psykiska utmaningar som hänger ihop med covid-19. The Pandemic Crisis Services Coalition samlar kostnadsfritt stöd från ledande amerikanska aktörer inom psykisk hälsa på ett och samma ställe. Där finns en sökbar databas med krisstöd för alla som behöver hjälp.

Eftersom covid är en global kris finns det utrymme för liknande webbplatser eller appar över hela världen.

6. UNDERHÅLLNING PÅ NÄTET

Framtiden ser ljus ut för streamingtjänster som Netflix och Prime Video. Underhållningsjättarna har haft en så kraftig ökning av användningen under pandemin att de tvingats sänka strömningskvaliteten för att inte överbelasta internetnäten.

Med det sagt handlar underhållning på nätet om mer än streaming: här finns e-sport, gaming, streaming, virtual reality och virtuella rundturer.

Enligt rapporter har användningen av alla former av underhållning online ökat. Netflix fick nästan 16 miljoner nya prenumeranter världen över under första kvartalet; tv-spelandet i USA under topptimmarna har ökat med 75 % sedan karantänen först infördes i mars 2020; e-sport, alltså tävlingsinriktat tv-spelande, har fått betydligt fler användare i takt med att land efter land stängde ner, och Twitch, en populär streamingsajt för e-sport, meddelade att antalet tittare ökade med 31 % bara under mars 2020.

De här trenderna kommer sannolikt att bestå långt efter att covid-19 blivit ett minne blott.

På samma sätt har virtuella reseupplevelser (ungefär som den här virtuella rundturen i en forntida grav i Egypten), som före covid användes för att locka besökare, fått ett ”kraftigt uppsving i popularitet”, rapporterade National Geographic. ”Effekterna av covid-19 kan göra att [virtual reality] blir av med sin gimmickstämpel”, sa turismanalytikern Ralph Hollister enligt rapporten.

Men frågan är fortfarande öppen om en virtuell rundtur kan ersätta en lång semester på ditt drömresmål i världen efter covid.

SLUTSATS

Den stora frågan är om trenderna står sig efter pandemin. Människan är ju en social varelse som vill tillbaka till sina sociala rutiner på gymmet, i parken och vid kaffeautomaten på kontoret. Distansarbete har dessutom sina begränsningar, vilket syns tydligt i svaren som Ryan Hoover på Product Hunt fick på en Twitter-enkät i ämnet. Högst upp bland farhågorna fanns ensamhet och en känsla av att vara avskuren från kollegor och team. Tekniken kan trots allt inte lösa allt.

Även om det finns skepsis kring om vissa trender som covid gett upphov till, som träning på distans och till och med virtuellt resande, kommer att överleva, är experterna eniga om att de trender inom arbetsliv och hygien som behovet av social distansering har drivit fram har kommit för att stanna.

Som den här artikeln, publicerad i mars i MIT Technology Review, uttrycker det: ”Vi vill alla att saker snabbt ska återgå till det normala. Men vad de flesta av oss förmodligen ännu inte har insett, men snart kommer att inse, är att saker inte återgår till det normala efter några veckor, eller ens några månader. Vissa saker kommer aldrig att göra det.”