De mjuka färdigheter som betyder mest 2026, enligt över 100 000 yrkesverksamma

Inledning

I takt med att organisationer överallt och i alla branscher fortsätter att skynda på omställningen till AI-stött arbete upptäcker ledare att det, trots att automatiseringen breder ut sig, är mjuka färdigheter (problemlösning, samarbete, empati och kommunikation) som avgör vilka team som anpassar sig, innoverar och presterar.

För att förstå hur AI påverkar efterfrågan på dessa centrala mänskliga förmågor i dag frågade vi Daniel Samaan, senior ekonom vid International Labour Organization, om han tror att efterfrågan på mjuka färdigheter kommer att öka i takt med att AI tar över fler tekniska uppgifter. 

”I teorin, ja”, säger Samaan. ”Det är en poäng som ofta lyfts både inom forskningen och i policysammanhang: mjuka färdigheter, som samarbete, kommunikation och interpersonella förmågor, kommer att efterfrågas mer, eftersom det är här människan har en tydlig komparativ fördel gentemot maskinerna.”

Men hur ser det ut i praktiken? Vilka mjuka färdigheter förlitar sig yrkesverksamma faktiskt på i dag? 

För att besvara de frågorna analyserade vi data från MuchSkills, vår plattform för kompetenshantering, som rymmer profiler för fler än 100 000 yrkesverksamma i kompetensdrivna organisationer världen över, särskilt inom konsult- och techbranschen, där kraven på olika roller förändras snabbt och transparens kring kompetens är avgörande.

Vi tog fram de 30 mjuka färdigheter som oftast anges. Det rör sig inte om färdigheter i CV:n eller jobbsökarprofiler, där uppgifterna kan vara överdrivna, utan om färdigheter som yrkesverksamma har lagt in i sina kompetensprofiler i organisationen. De är synliga för kollegorna, validerade av chefer och används aktivt för att matcha personer med roller och projekt i organisationer som sätter kompetensen först. 

Resultatet är en ovanlig bild av de mjuka färdigheter som formar framtidens arbetsliv, sedd ur medarbetarnas perspektiv. Den är också en av de största och mest detaljerade ögonblicksbilderna av hur mjuka färdigheter ser ut i praktiken i organisationer världen över.

Kemi Phillips, partner på Phillips Consulting, ett ledande företag inom företagsledning och konsulting med bas i Nigeria, lyfter fram värdet av att hämta kompetensinsikter direkt från dem som står mitt i det dagliga arbetet. 

”Jag tycker att det är oerhört värdefullt och viktigt att förstå vad medarbetare tycker om mjuka färdigheter i sina yrken”, säger Phillips. ”Vi vet att ’mänskliga färdigheter’ blir allt viktigare på arbetsplatsen i takt med att vi tar in mer och mer teknik och AI som stöd i arbetet. Men medarbetare som står mitt i sina dagliga roller har mycket bättre förutsättningar att identifiera vilka mjuka färdigheter de ser som avgörande.”

I den här rapporten utforskar vi de färdigheter som formar framtidens arbetsliv, och vad de betyder för ledare, HR och L&D-team i dag. Vi använder begreppen ’mjuka färdigheter’, ’mänskliga färdigheter’ och ’varaktiga färdigheter’ synonymt för att beskriva överförbara mänskliga förmågor som problemlösning, empati, samarbete och anpassningsförmåga.

Metod

De mjuka färdigheterna nedan kommer från ett dataset med fler än 100 000 självrapporterade kompetensprofiler som är synliga för kollegor, där centrala färdigheter och kompetenser dessutom har validerats av chefer. Även om underlaget väger över mot konsult- och techföretag speglar den framträdande placeringen av färdigheter som problemlösning, empati och kommunikation väl de globala efterfrågemönstren i alla branscher. 

Datasetet ger också en sällsynt inblick, ur medarbetarnas eget perspektiv, i vilka färdigheter människor faktiskt använder i jobbet: insikter som bygger på verklig, vardaglig förmåga. Alla färdigheter i varje profil är visserligen inte validerade av en chef, men kombinationen av självskattning, synlighet för kollegor och strukturerade valideringsprocesser minskar den överdrift som ofta präglar CV:n och jobbsökarprofiler.

Till skillnad från arbetsgivarcentrerade studier, som de från Deloitte, RedThread eller Lightcasts arbetsmarknadsanalyser, som speglar efterfrågesignaler från arbetsgivare eller arbetsmarknadsdata, fångar det här datasetet de färdigheter som medarbetarna själva identifierar och använder i sitt dagliga arbete. Det visar vilka mjuka färdigheter som spelar roll i praktiken och som oftast uppmärksammas på dagens föränderliga arbetsplatser. 

För att komplettera vårt medarbetarcentrerade dataset med ett bredare arbetsmarknadsperspektiv bad vi Lightcast berätta vad de ser i stor skala.

”I Lightcasts Beyond the Buzz (juli 2025), en analys av över 1,3 miljarder platsannonser, ser vi en lönepremie på 28 % för roller som efterfrågar AI-kompetens, och att åtta av de tio mest efterfrågade färdigheterna i AI-stödda roller är mänskliga förmågor”, säger Richard Hewitt, Senior Commercial Director, Enterprise (Global), på Lightcast. ”Sammantaget är signalen tydlig: varaktiga färdigheter blir viktigare i alla typer av roller.”

Tillsammans visar insikterna att de mönster vi ser i kompetensdrivna organisationer speglar det som händer på arbetsmarknaden i stort. Varaktiga mänskliga förmågor får ett verkligt, mätbart värde i alla roller. Hewitt bygger vidare på detta: ”I vårt bredare arbete kombinerar vi trender i platsannonser med profildata för att leverera marknadsanpassad skills intelligence: benchmarks, kartläggningar av färdigheter per roll anpassade efter befattningsstrukturen och uppdateringscykler som är redo för styrning. Tillsammans med validerade medarbetarbedömningar i plattformar som MuchSkills ger det organisationer en gemensam utgångspunkt för att kalibrera nivåmodeller och mäta utvecklingen över tid.”

Datasetet från MuchSkills om mjuka färdigheter identifierar de 30 som anges oftast, men den här rapporten fördjupar sig i de 10 främsta och presenterar dem tillsammans med relevant extern forskning och konkreta rekommendationer för HR, L&D och organisationens ledare.

De 10 främsta mjuka färdigheterna vi identifierade

De färdigheter som förekommer oftast i datasetet är:

1. Problemlösning
2. Empati
3. Teamarbete
4. Vilja att lära
5. Aktivt lyssnande
6. Kommunikation
7. Kritiskt tänkande
8. Ledarskap
9. Noggrannhet
10. Anpassningsförmåga

En fullständig rangordning av de 30 främsta färdigheterna finns längre fram i rapporten.

Färdigheter: insikter och trender

#1 Problemlösning

​​Problemlösning ligger klart i topp i vårt dataset, med mer än dubbelt så många omnämnanden som empati, som kommer på andra plats. 

Inom konsulting och IT-tjänster är problemlösning inte bara en kompetens utan en central del av det värde organisationerna levererar till sina kunder. 

Dessutom har forskning, bland annat World Economic Forums Future of Jobs Report 2025, lyft fram analytiskt tänkande, motståndskraft, flexibilitet och agilitet, nyfikenhet och livslångt lärande som de mest efterfrågade färdigheterna i alla branscher under de kommande åren. Samtliga är avgörande för effektiv problemlösning.

Mot den bakgrunden är problemlösningens dominans i vårt dataset särskilt intressant: den speglar både hur central färdigheten är i kundarbetet och den växande insikten om dess betydelse i alla sektorer.

Daniel Nilsson, vd för MuchSkills, som arbetar med regeringar och organisationer världen över för att införa kompetensbaserade arbetssätt på arbetsplatsen, lyfter fram en vanlig utmaning när det gäller att utveckla förmågan att lösa problem.

”Det är fascinerande att se problemlösning toppa listan över mjuka färdigheter i det här datasetet”, säger Nilsson. ”Min erfarenhet är att många organisationer utgår från att deras medarbetare redan är bra på att lösa problem, men få investerar i strukturerad utbildning för att utveckla den förmågan. Utan formella ramverk kan även begåvade medarbetare ha svårt att tillämpa problemlösning konsekvent eller i nya sammanhang. Därför bör riktad utveckling vara en prioritet för ledare.”

Slutsats: Organisationer bör investera i att bygga in strukturerade ramverk för problemlösning i sina utbildningsprogram och uppmuntra praktisk tillämpning i verkliga projekt, så att både individens och organisationens förmåga inom denna avgörande färdighet stärks.

#2 Empati

Empati hamnade på andra plats totalt, vilket speglar hur mycket vikt yrkesverksamma lägger vid den här typen av färdigheter, även i branscher som traditionellt dominerats av teknisk expertis. 

Empati och tillit ses som viktiga drivkrafter för att behålla medarbetare och för ett effektivt ledarskap. Forskning har visat att empati är den allra viktigaste ledarskapsförmågan, och en expert kallar den till och med en superkraft på arbetsplatsen. Empatiska ledare är också bättre på att hantera utbrändhet och bygga motståndskraftiga team, enligt en annan studie.

På frågan om hur relevant empati och andra mjuka färdigheter är i AI:s tidevarv betonade Dhiresh Britto, expert på HR-transformation och HR-teknik med lång erfarenhet av att utforma och införa människocentrerade lösningar, att mjuka färdigheter som kommunikation, teamarbete och empati fortsatt är oumbärliga på alla nivåer i organisationen.

Han lyfte fram vikten av empati och användarcentrerat tänkande:

”Empati är alltid viktigt, oavsett om vi pratar om AI eller inte. I de flesta organisationer är processerna och arbetssätten inte sömlöst sammankopplade i hela organisationen, och därmed inte vänliga mot vare sig kunder eller medarbetare.”

Utan det fokuset, tillade han, riskerar organisationer att utforma processer som sviker både medarbetare och kunder.

Empati, förklarade han, gör det möjligt att förstå andras perspektiv, skapa användarcentrerade lösningar och samarbeta effektivt. Den mänskliga insikten är avgörande för att minska riskerna som uppstår av splittrade processer, bristande kunskapsdelning eller ett överdrivet beroende av AI, och säkerställer att både medarbetare och kunder får stöd av organisationens system.

Britto underströk också att mjuka färdigheter fortsatt är avgörande på ledningsnivå, och beskrev en röd tråd från empati i frontlinjen till sammanhållning i hela organisationen. Han påpekade att dessa färdigheter blir ännu viktigare när organisationer integrerar AI-drivna system.

”Det som kommer att bli väldigt problematiskt i en värld med agentisk AI är konsekvenserna av dålig data, som förstärks när data inte delas mellan processer”, sa han. ”Det är där samarbete, kunskapshantering och systemtänkande blir avgörande på ledningsnivå: att se hur organisationens delar behöver kopplas ihop och var kopplingarna brister.”

Slutsats: Empati är inte bara trevligt att ha. Det är en grundläggande mjuk färdighet på alla nivåer, från problemlösning i frontlinjen till systemtänkande i ledningen, och bör stå i centrum för varje utvecklingsprogram.

#3 Teamarbete (och #13 samarbete)

Teamrelaterade färdigheter har en framträdande plats i datasetet. Lägger man ihop omnämnandena av teamarbete (#3), samarbete (#13) och närliggande färdigheter blir de fler än för problemlösning, den färdighet som anges oftast. Det tyder på att många moderna arbetsmiljöer, särskilt agila, projektbaserade och kundnära team, är starkt beroende av samarbetsförmåga för att nå resultat och anpassa sig till förändringar. 

Forskningen bekräftar detta: teamarbete och samarbete är inte bara önskvärt, utan avgörande för hur team och organisationer presterar. 

​​Google genomförde en intressant studie om samarbete för över tio år sedan. Project Aristotle studerade fler än 180 team och fann att hur teamen arbetar tillsammans ofta betyder mer än vilka som ingår i dem. Av de fem centrala dynamiker som identifierades (psykologisk trygghet, pålitlighet, struktur och tydlighet, mening samt arbetets betydelse) visade sig psykologisk trygghet vara särskilt viktig: medarbetare som känner sig trygga att framföra idéer och ta risker bidrar mer effektivt till samarbetet.

På organisationsnivå visar forskning från Deloitte att teambaserade strukturer hänger ihop med bättre övergripande resultat, vilket visar att starkt samarbete på teamnivå kan omsättas i konkreta affärsresultat.

Slutsats: HR- och L&D-team bör mäta inte bara individuella prestationer utan också bidrag till teamets resultat. Belöningssystemen kan behöva utvecklas för att uppmärksamma bidrag till samarbetet.

#4 Vilja att lära (och #14 snabb inlärning)

Vilja att lära (#4) och snabb inlärning (#14) i datasetet understryker att lärandeagilitet är en nyckelkompetens i dagens arbetsliv. Lärandeagilitet handlar om hur snabbt medarbetare kan ta till sig och tillämpa ny kunskap, en avgörande förmåga i en tid då teknik och plattformar utvecklas snabbare än traditionella utbildningssystem hinner med.

Behovet av den här färdigheten är akut: World Economic Forum bedömer att 44 % av kärnkompetenserna kommer att förändras till 2027, vilket skapar ett trängande behov av bred kompetensutveckling och omskolning. På samma sätt uppger 79 % av vd:arna världen över att de oroar sig för att kompetensbrist kan bromsa företagets tillväxt, enligt PwC.

Att utveckla lärandeagilitet gör att medarbetare kan anpassa sig snabbt, tillämpa ny kunskap effektivt och hjälpa sina organisationer att hantera den snabba förändringstakten inom kompetens och teknik.

Slutsats: Organisationer bör bygga system som stöder kontinuerligt lärande, från mikrolärande till mentorskap, och samtidigt uppmärksamma och möjliggöra det självstyrda lärande som allt mer präglar dagens arbetsliv. 

#5 Aktivt lyssnande

Aktivt lyssnande, som hamnar på plats 5 i datasetet, ses alltmer som en hörnsten i effektiv kommunikation och ett väl fungerande samarbete. Det överlappar ofta med andra högt rankade färdigheter, empati (#2) och kommunikation (#6), vilket visar hur central det är för att samspela effektivt med andra. Medarbetare som lyssnar aktivt har lättare att förstå kollegornas perspektiv, svara genomtänkt och bygga förtroende. Det stärker teamarbetet och bidrar till bättre beslutsfattande.

På dagens föränderliga arbetsplatser, där tvärfunktionellt samarbete och kundkontakter är avgörande, förbättrar aktivt lyssnande problemlösningen och minskar missförstånden. Det stärker också förmågan att leda och coacha, så att chefer kan engagera medarbetare på ett mer meningsfullt sätt och leda sina team effektivt.

Slutsats: Organisationer bör odla aktivt lyssnande genom utbildning, feedback och mentorskap och göra det till en naturlig del av det dagliga samspelet. Att uppmärksamma och belöna lyhörd kommunikation kan förstärka en kultur där det värderas lika högt att lyssna som att tala, vilket i förlängningen förbättrar samarbete, engagemang och prestation.

#6 Kommunikation

Kommunikation förekommer i flera varianter, som kommunikation (#6), muntlig och skriftlig kommunikation (#16), affärskommunikation (#18) och interpersonell kommunikation (#21).

Experter betonar att effektiv kommunikation är grunden för starka relationer på arbetsplatsen. När medarbetare kan uttrycka sig tydligt och lyssna på varandra stärks banden och företagskulturen blir sundare. Resultatet blir en mer sammanhållen prestation och större lojalitet bland medarbetarna.

Kanske förklarar det varför kommunikation är den mest efterfrågade färdigheten hos organisationer världen över, enligt LinkedIns rapport Most in-demand skills 2024. Det gäller inte minst konsult- och techbranschen, där tydlig kommunikation har direkt påverkan på kundernas förtroende och på leveransen.

Att ta med sig: Kommunikationsutbildning bör handla om mer än presentationsteknik och även omfatta att skriva för att påverka, samarbete där det digitala kommer först och kommunikation över kulturgränser.

#7 Kritiskt tänkande

Kritiskt tänkande hamnade på sjunde plats på vår lista över mjuka färdigheter, vilket bekräftar dess växande betydelse i en värld där beslut i allt högre grad formas av data och algoritmer. Förmågan att ifrågasätta antaganden, värdera information objektivt och göra välgrundade bedömningar har blivit en avgörande mänsklig fördel. Som IBM:s vd Arvind Krishna har konstaterat: ”Om den nedre halvan av det kognitiva arbetet tas över av generativ AI innebär det att man måste lära sig kritiskt tänkande. Det betyder att kritiskt tänkande, oavsett vilket område man verkar inom, blir den färdighet som behövs långt, långt mer.”

I en tid då maskiner utför uppgifter snabbare än vi någonsin kunnat betonar experter att det verkliga värdet ligger i hur vi tänker tillsammans med AI: att veta vad vi ska delegera, vad vi ska behålla själva och hur vi ska tolka det som kommer tillbaka. 

Damon Lembi, vd för Learnit, en global leverantör av företagsutbildningar och program för kompetensutveckling, menar att när tekniken tar över allt mer av själva utförandet, från kodning till analys och design, är det förmågan att tänka tillsammans med AI som skiljer de bra från de riktigt framstående. ”AI förändrar inte bara vad vi gör, utan också vad vi värderas för”, säger Lembi. ”Två personer med samma AI-verktyg kan få radikalt olika resultat beroende på hur de formulerar problemen, vilka frågor de ställer och hur obevekligt de granskar det som kommer ut.”

I den meningen har kritiskt tänkande aldrig varit mer framtidssäkert. Det handlar inte bara om skepsis eller analys, utan om klarhet, nyfikenhet och omdöme när läget är oklart. Morgondagens bästa tänkare blir de som vet hur man utmanar maskinen och, ännu viktigare, vet när man kan lita på den.

Slutsats: De organisationer som lyckas kommer inte bara att lära sina medarbetare att använda AI, utan bygga kulturer som belönar ifrågasättande, reflektion och modet att tänka efter ordentligt innan man agerar. I praktiken innebär det att skapa miljöer som uppmuntrar strukturerat tänkande och nyfikenhet, inte bara snabba lösningar.

#8 Ledarskap

Ledarskap förekommer i flera former i vårt dataset: ledarskap (#8), teamledning (#20), teamledarskap (#23) och beslutsfattande (#29). Tillsammans speglar de olika dimensioner av ledarskap, från strategisk vision och personalledning till effektivt beslutsfattande.

De visar också hur förväntningarna på ledare förändras. Modernt ledarskap definieras inte längre enbart av auktoritet eller hierarki, utan av inflytande, samarbete och förmågan att stärka andra.

När organisationer i allt högre grad tar till sig AI och automatisering hamnar ledarskapets mänskliga dimensioner i fokus. Ledare måste inte bara leda team genom teknisk förändring utan också tolka hur den påverkar människor, syfte och prestation. I det sammanhanget handlar ledarskap mindre om att styra och kontrollera och mer om att främja anpassningsförmåga, inkludering och tillit.

Slutsats: Ledarutveckling och ledarförsörjning bör gå bortom utbildning i auktoritet och strategi, för att förbereda framtida ledare som kan coacha, facilitera och påverka, och för att uppmuntra delat beslutsfattande, inkludering och människocentrerat inflytande: de förmågor som upprätthåller tillit och agilitet på en AI-driven arbetsplats.

#9 Noggrannhet

Noggrannhet hamnade på nionde plats i vårt dataset över mjuka färdigheter, vilket understryker dess värde i branscher där precision och korrekthet är avgörande. 

Särskilt inom konsult- och techbranschen kan små förbiseenden få följdeffekter i form av missnöjda kunder, omarbete eller till och med risker för anseendet. Viktigt är också att noggrannhet stärker andra av de främsta mjuka färdigheterna: den gör problemlösningen mer robust, säkerställer att kommunikationen är tydlig och korrekt och stöder ledarskapet genom ansvarstagande och uppföljning.

Att yrkesverksamma i kompetensbaserade organisationer ger den här mjuka färdigheten så stor tyngd tyder på att de inser att noggrannhet i snabbrörliga, komplexa miljöer handlar om mer än att undvika misstag: den handlar om att bygga förtroende, kvalitet och tillförlitlighet.

Slutsats: Utbildning och processer bör hjälpa medarbetare att balansera snabbhet och grundlighet, särskilt i kundnära arbete.

#10 Anpassningsförmåga

Anpassningsförmåga (#10) samt anpassningsförmåga och flexibilitet (#28) framträdde i datasetet som närbesläktade men separata styrkor. Anpassningsförmåga speglar en medarbetares förmåga att med självförtroende ställa om när förutsättningarna ändras. Medarbetare med god anpassningsförmåga presterar inte bara väl under press utan behåller också sitt välbefinnande, och bidrar till motståndskraftiga, högpresterande team som kan blomstra i föränderliga miljöer.

Anpassningsförmåga är lika viktig för ledare. En undersökning från Harvard Business School 2020 bland 1 500 ledande befattningshavare i fler än 90 länder visade att 71 % ansåg att anpassningsförmåga var den viktigaste egenskapen de letade efter hos en ledare.

Slutsats: Organisationer bör främja anpassningsförmåga genom att uppmuntra flexibilitet, stötta medarbetare genom förändringar och ge ledare de färdigheter som krävs för att leda team under osäkra och föränderliga förhållanden.

Strategiska slutsatser för ledare

Tillsammans med global forskning pekar MuchSkills dataset på flera lärdomar för organisationer, bland annat följande:

• Mjuka färdigheter är varaktiga färdigheter: de behåller sitt värde även när tekniken förändras.
• Talangstrategierna måste balanseras om: rekrytering, prestationsstyrning och befordringar bör lägga större vikt vid mjuka färdigheter som empati, anpassningsförmåga och kommunikation.
• L&D-program bör sätta mjuka färdigheter i centrum: inte som frivilliga workshoppar utan som centrala utvecklingsspår.
• Mätningen måste utvecklas: organisationer bör ta fram mått som fångar mjuka färdigheter, från feedback från kollegor till projektresultat. Organisationer kan till exempel kombinera kollegors feedbackpoäng för samarbete med resultat från projektleveranser för att hitta team där starka mjuka färdigheter hänger ihop med högre prestation.

Rekommendationer

Utifrån dessa strategiska slutsatser kan organisationer omsätta insikt i handling genom ett antal praktiska steg. Rekommendationerna nedan beskriver hur idéerna kan förverkligas, där plattformar för kompetenshantering som MuchSkills ger verktygen för att kartlägga, mäta och utveckla de mjuka färdigheter som medarbetarna värdesätter mest.

• Bygg in mjuka färdigheter i karriärramverken: Se till att de syns i rollbeskrivningar, prestationsutvärderingar, befordringskriterier, talanggenomgångar, successionsplanering och beslut om intern rörlighet. MuchSkills kan göra ramverken synliga och användbara i hela organisationen.
• Mät utvecklingen av mjuka färdigheter: Koppla individuella lärandemål till organisationens prioriteringar och följ utvecklingen genom projektbaserade bedömningar, feedback från kollegor och verktyg för skills intelligence som MuchSkills. Britto betonade till exempel att det är avgörande att använda AI och realtidsdata för att följa framstegen, testa hypoteser och snabbt justera utvecklingsprogram för att koppla mjuka färdigheter till konkreta affärsresultat.
• Investera smartare i utbildning och utveckling: I stället för att bara öka antalet program bör ni bygga en infrastruktur för lärande som låter medarbetare utveckla färdigheter genom verkligt arbete, exponering för relevanta situationer och mänsklig interaktion. Erfarenheter som förstärker tillämpningen av färdigheter, som problemlösning i komplexa scenarier eller situationer som kräver empati, är avgörande för en meningsfull utveckling.
• Prioritera empati och aktivt lyssnande: Gör dem till ett absolut krav i ledarutvecklingsprogrammen. Använd kompetensdata i MuchSkills för att bedöma nivå och beredskap inför befordringar.
• Bredda kommunikationsutbildningen: Fokusera på digital, skriftlig och interkulturell kommunikation, och använd kompetensdata för att identifiera de medarbetare som har mest nytta av sådan utbildning.

Förankra mjuka färdigheter för att skapa effekt

Historiskt har mjuka färdigheter betraktats som sekundära i förhållande till teknisk expertis, kanske för att förmågor som läs- och skrivkunnighet och räknefärdighet är lättare att kvantifiera. Teamarbete, empati och motståndskraft har däremot länge undervärderats, både i utbildningen och på arbetsplatsen. En anledning har varit att mjuka färdigheter är svårare att mäta än tekniska färdigheter, vilket har bidragit till den utbredda uppfattningen att de är mindre viktiga. Det synsättet håller på att förändras.

Ny forskning visar att mjuka färdigheter i dag är själva kärnan i organisationers framgång. I en tid av AI, automatisering och snabb teknisk förändring är det varaktiga färdigheter som problemlösning, empati, samarbete och anpassningsförmåga som skiljer agila, motståndskraftiga organisationer från dem som har svårt att hänga med. Tekniska färdigheter utvecklas snabbt och kan snabbt förlora i relevans, medan mjuka färdigheter är bestående och framtidssäkra. De gör det möjligt för medarbetare att hantera komplexitet, samordna arbetet mellan team och anpassa processer, vilket gör dem avgörande för att teknikinvesteringarna ska ge valuta.

Det är i dag allmänt erkänt att de organisationer som lyckas blir de som inte bara värdesätter mjuka färdigheter, utan aktivt bygger in, mäter och förstärker dem i det dagliga arbetet. När mjuka färdigheter blir allt viktigare handlar det för organisationerna om att tänka om kring balansen mellan teknisk expertis och mänskliga färdigheter. I praktiken innebär det att organisationer måste integrera mjuka färdigheter när arbetsflöden utformas om, när digitala verktyg tas i bruk och när mänskliga arbetsprocesser optimeras, så att medarbetarna kan hantera komplexitet och leverera resultat effektivt.

Det gäller i synnerhet AI och automatisering, som för med sig både möjligheter och organisatoriska utmaningar.

”Många företag tror att AI betyder ’IT-avdelningen’, och det är fel”, säger Daniel Samaan vid ILO. ”AI innebär att arbetsprocessen förändras i grunden. Det är främst en organisatorisk utmaning som förstås också har en IT-komponent. I slutändan handlar det om att hitta rätt balans mellan de mjuka och tekniska färdigheter som krävs för en effektiv arbetsprocess.”

Utöver omorganiseringen måste ledare se till att insatserna inom kompetensutveckling och lärande ger mätbar effekt. Som Dhiresh Britto påpekar behöver organisationer också koppla individuella lärandemål till verksamhetens prioriteringar, mäta tillägnade färdigheter och deras effekt på ett effektivt sätt och investera smart i en infrastruktur för utveckling som låter medarbetare bygga färdigheter genom verkligt arbete och mänsklig interaktion. På så sätt blir mjuka färdigheter inte bara en ambition, utan något som systematiskt förstärks och kopplas till konkreta affärsresultat.

Kemi Phillips upprepar vikten av strukturerad kompetensutveckling och betonar att mänskliga färdigheter kräver samma fokus som tekniska: ”Organisationer behöver fråga sig om de utvecklar mänskliga färdigheter med samma noggrannhet som tekniska, hur de gör det möjligt för människor att samarbeta effektivt med både kollegor och AI-system, och om deras ledare verkligen föregår med gott exempel när det gäller empati och omdöme i hur de inför och använder teknik.”

Men även med rätt infrastruktur och ledningens fokus är det fortfarande en återkommande utmaning att mäta effekten av mjuka färdigheter. Udayan Banerjee, coach inom prestationsoptimering med inriktning på försäljning och ledarskap, som arbetar med flera globala koncerner, konstaterar: ”Även de största företagen samlar ofta in feedback efter utbildningstillfällen och mäter kunskapsökningen, men de flesta följer inte upp om medarbetarna faktiskt ändrar sitt beteende eller levererar bättre resultat över tid. Därför förblir program för mjuka färdigheter ofta undervärderade, trots att de har verklig effekt på prestationen.”

Sammantaget gör dessa insikter en sak tydlig: i en AI-driven värld måste organisationer göra mer än att lära ut mjuka färdigheter. De måste bygga in, förstärka och mäta dem systematiskt. Bara genom att koppla utvecklingen till verksamhetens prioriteringar, föregå med människocentrerat ledarskap och utvärdera verkliga resultat kan dessa färdigheter få samma strategiska tyngd som teknisk expertis.

Kort sagt: de mjuka färdigheter som yrkesverksamma anger och förlitar sig på i dag, vilket signalerar hur avgörande de är efter år av undervärdering, måste bli de färdigheter som organisationer aktivt odlar för att hantera komplexitet, driva prestation och lyckas i framtidens arbetsliv.

För HR, L&D och affärsledare är slutsatsen tydlig: behandla dessa mjuka färdigheter som en central del av organisationens infrastruktur, kartlagda, mätta och utvecklade med samma noggrannhet som teknisk expertis.

Fullständig lista över de 30 främsta färdigheterna 

1. Problemlösning
2. Empati
3. Teamarbete
4. Vilja att lära
5. Aktivt lyssnande
6. Kommunikation
7. Kritiskt tänkande
8. Ledarskap
9. Noggrannhet
10. Anpassningsförmåga
11. Förmåga att multitaska
12. Tidshantering
13. Samarbete 
14. Snabb inlärning
15. Lagspelare
16. Kommunikation, muntlig och skriftlig
17. Emotionell intelligens
18. Affärskommunikation
19. Kreativ problemlösning
20. Teamledning 
21. Interpersonell kommunikation 
22. Ansvarstagande
23. Teamledarskap
24. Kreativitet
25. Öppenhet
26. Analytiskt tänkande
27. Ledarskap och teamarbete
28. Anpassningsförmåga och flexibilitet
29. Beslutsfattande
30. Samarbete och teamarbete